Från oliv till olja

Sedan 1998 har olivhantering i alla dess former blivit en del av vardagen för Kalamitsi Products. Under alla dessa år har denna  högklassiga olja exporterats till Sverige. En olja som även använts i matlagningsprogrammen i svensk TV. Vad sägs om att ta en liten åktur i syfte att visa er hur det går till att framställa olivolja. Varsågod, häng med på en resa från oliv till olja.

Olivplockningen påbörjas officiellt den första november. Men sanningen är att man inte börjar plocka förrän de första regnen kommit. Träden är fulla av damm som samlats under sommaren. Det är näst intill omöjligt att stå ut med detta damm. Men regnen löser problemet.

När sedan plockningen kommit igång så plockar man varje dag, lördag som söndag, Julafton som Nyårsafton mm ända tills de gröna små älsklingarna är plockade och pressade. Arbetet är både tungt och mödosamt. Men i slutändan är det värt allt slit eftersom produkten som levereras är förstklassig.

När man kommer ut till ett fält medförs mycket utrustning som behövs för att få ner oliverna.

Det börjar med att nät läggs under träden. Man lägger för ca fyra träd i taget.

Det är ett jobb som kräver noggrannhet. Det händer lätt att oliverna trillar mellan näten om man inte nätläggningen är ordentligt gjord.

Sedan så kopplas maskinerna upp. De är långa och drivs med ett bilbatteri som medförs.

Med dessa maskiner når man överallt på trädet. Oliverna skadas inte av denna hantering som en del personer påstår.

När alla oliverna är på marken så samlas de ihop i ett nät.

Nu ligger oliverna på nätet blandade med en massa småkvistar och blad som inte skall med till presseriet utan rensas bort som ni ser ovan.

Oliverna hälls ner i en så kallad "koskino", som ni ser här nedan. Principen är att man vickar på "koskinon" varpå oliverna faller igenom ett galler och försvinner ner i två säckar som är fastsatta på denna anordning. När det är klart så töms "koskinon" på blad och småkvistar. Alltefter att näten flyttas framåt till nästa träd följer "koskinon" med i kölvattnet.

Säckarna byts ut när de är fulla och lämnas på plats tills det är dags att vid dagens slut samla ihop dem för transport till presseriet.

Träden beskärs samtidigt som övriga i gruppen plockar. Den som beskär går framför arbetsstyrkan och sågar ner icke önskvärda grenar. Dessa grenar har också oliver. De samlas i en hög och tas sedan om hand av en person som till sin hjälp har en speciell maskin som vi rätt och slätt kallar grenmaskin.

Den är effektiv med två stora dubbförsedda valsar som går runt. Grenen som skall rensas förs ned mot valsarna och vips, så är grenen tom på oliver. Dessa hamnar i en säck som är upphängd på sidan. Maskinen drivs av en liten bensinmotor och när den skall förflyttas så håller man bara in ett handtag så driver motorn de bägge hjulen vilket underlättar förflyttningen högst avsevärt då marken på terasserna kan vara mycket ojämn.

En välförtjänt kaffepaus sitter inte i vägen.

Nu är det, efter dagens slit, dags att samla ihop de säckar man fått ihop och lasta upp dem på traktorsläpet för vidarebefordran till presseriet. Det är ett hyfsat tungt arbete med säckar som väger runt 50 kg.

En gyllene regel är att säckarna inte skall ligga ute på fälten mer än tre dagar innan de fraktas till presseriet. Är det varmt så blir det varannan dag.

Detta gör man för att inte jäsningsprocessen skall starta inuti säckarna. Det höjer syrahalten vilket påverkar oljan i negativ riktning. Nej, snabbt in med säckarna till presseriet.

Framme vid presseriet så lastas säckarna av släpet och oliverna töms ner i en "matarmun". Här sker ytterligare rengöring. Kvistar och eventuella blad sugs upp och skiljs från oliverna så de inte hamnar i pressen. Oliverna sköljs sedan med vatten innan de fortsätter sin resa i presseriet.

Här kan du se hur oliverna kommer ut på transportbandet efter att ha blivit sköljda.

Alla kommer till presseriet, gammal som ung. Traditionen bjuder att alla kontrollerar att " allt går rätt till ". Den gamla damen på bilden pressade sina oliver strax före mig och hon följde hanteringen in i minsta detalj.

Personalen på presseriet vet detta och pressar inte om ägaren är frånvarande, vilket också borgar för att alla vet att de får hem just sin olja.

Efter en stund så kommer oliverna till själva pressen. Man pressar kärnor, skal och allting. Hur många gånger har vi inte läst på etiketter : "första pressen"...Glöm det, man kan bara pressa en oliv EN gång.

Höghastighetsseperatorer skiljer kärndelar, skalpartiklar och annat från oljan. Olivoljan kommer ut i en behållare och restpartiklarna blåser man ut på presseriets bakgård. Slutligen kommer den. Den nypressade olivoljan, gröngul till färgen och mycket väldoftande.

Väl hemma så hälls olivoljan från 50 ltr plastflaskor ner i stora rostfria fat. Där får den vara i ett par månader tills den har blivit klar och är färdig att tappas på dunkar för export till Sverige.

Ja kära vänner. Detta var en förkortad version av hur olivolja blir till. Om du har frågor så återkom mer än gärna för ytterligare information.